10.00
Kaffelatte med stevia
10.30
Den vanliga frukosten
14.20
Ungstekt lax med tomat och rödlök, lite ost, citron, aromat och svartpeppar
Kokt potatis och morötter
15.00
3 pepparkakor
Grönt te
tisdag 25 maj 2010
2010-05-25
måndag 24 maj 2010
2010-05-24
11.30
Potatislimpa med bregott, grovmalen leverpastej, saltgurka
Kaffe med mjölk
12.00
Gröna vindruvor
14.30
Smörgåstårta
Päronsoda
Hallonsoda
18.00
Pizza
20.30
Tomat och gurka med aromat
2010-05-23
14.00
Pizza
19.00
Helstekt oxfilé med gorgonzola, klyftpotatis, bearnaiseås och sallad
21.00
Rostad macka med bregott och prickekorv och gurka
kardemummaskorpor med bregott och stark ost
pepparkakor med gorgonzola
kamomillte
2010-05-22
11.00
Ägg, bacon, stekt tomat och färsk gurka
Kaffe med mjölk och Stevia
17.00
Öl, champagne och cider
20.00
Rött vin
Lufttorkad italiensk skinka med valnötsmousse, ruccola och saltbakade päron
21.00
Öl
Grillad oxfilé med dragonsmör, tomatsallad och rostad örtslungad potatis
22.00
Captain Morgan + Cola
23.00
Öl
fredag 21 maj 2010
2010-05-21
Sov 00.30 - 07.00
07.30
Varmt vatten med citron
08.00
Maskroste
10.00
Naturell ekologisk youghurt
Coops frysta trädgårdsbär + extra blåbär
Finax branmüsli med goji, pumpa och melon
Vila 10.30 - 12.30
13.00
Kokt ägg med Ejderns kaviar
Kaffelatte på ekologisk standardmjölk och neskaffe, sötat med 3 droppar Stevia
15.20
Ungstekt ostgratinerad falukorv med tomat och rödlök
Basmatiris
Tomatsås
18.00
Folköl
19.00
Pepparkakor och mjölk
23.00
Bubbelvin och starköl
Superfruitsmoothie
Ingredienser
| 1 dl apelsinjuice |
| 100 gram jordgubbar |
| 1 dl yoghurt naturell, ekologisk |
| 1 st banan |
| 1 msk acaipulver |
| 2 msk gojibär |
Tillagning
Lägg allt i en mixer och mixa till slät konsistens.Recept: Mia Troberg Elonq
Foto: Jonas Melcherson
torsdag 20 maj 2010
Stevia.se
Stevia rebaudiana
Stevia rebaudiana är en växt som kan användas som ett sötningsmedel med naturligt ursprung
som varken innehåller kalorier eller påverkar tänderna.
Beskrivning
Det finns uppskattningsvis 280 olika arter av Stevia, varav Stevia rebaudiana är den art som fått
störst uppmärksamhet för sina sötande egenskaper. Stevia rebaudiana hör till familjen Asteraceae,
de korgblommiga växterna. Växten kallas även sötflockel, sockerplanta och honungsplanta.
Stevia kan bli mellan 40 och 100 cm hög.
Odling
S. rebaudiana är perenn, men inte härdig i Sverige. Växten har ytliga rötter, som tränger ned
mellan 15 och 25 cm i jorden. Stevia växer vild på höglandet, på ca 4000 m höjd, mellan Paraguay
och Brasilien. På hösten vissnar de ovanjordiska delarna av plantan ned. I Sverige odlas den
som annuell, men den kan även övervintras på en sval plats. Stevia kan förökas både generativt
och vegetativt. Sticklingar är relativt lätta att rota.
S. rebaudiana kan trivas i ett soligt likväl som i ett halvskuggigt läge. Plantan får inte torka eller
ha för blött, utan trivs bäst då jorden håller en jämn fuktighet. Växten ska vattnas sparsamt under
vintern. Stevian behöver inte speciellt näringsrik jord. Kommersiella odlingar finns i Paraguay,
Brasilien, Uruguay, Israel, Centralamerika, Kina och Thailand.
Historia
Denna växt som har sitt ursprung i norra delarna av Sydamerika, Brasilien och Paraguay, har
i över 1500 år använts av Guaranay- indianerna som sötningsmedel, medicinalväxt och medicin.
Till Europa kom stevian från Sydamerika med spanska erövrare redan under 1500- talet.
År 1887 gavs en botanisk beskrivning av S. rebaudiana, av en biolog hemmahörande i
Paraguay. Dr Moises S. Bertoni. Att växten innehöll ett flertal ”sötningsmedel” rapporterades år 1908.
Det var först år 1931 som de två franska kemisterna, R. Lavielle och M. Bridel lyckades
kristallisera steviosid och rebaudiosid som är två av glykosiderna som ger växten dess söta smak.
Användning och egenskaper
Stevia kan användas som alternativ till socker och syntetiska sötningsmedel. Accepterat dagligt
intag (ADI- värdet) är 7,9 mg/kg, per dag, men högre doser rekommenderas inte. Steviosid, som utgör
huvudkomponenten i Stevia anges vara 300 gånger sötare än socker. Torkade blad av Stevia är ungefär
18-45 ggr. sötare än socker.
Stevian innehåller inga kalorier, är helt naturlig, värmestabil, är inte cancerframkallande, inte
beroendeframkallande och är säker att använda även för diabetiker, då den inte påverkar blodsockret.
S. rebaudiana har visat sig ha en blodtryckssänkande effekt, som vid mycket hög dos kan vara för
kraftig och diabetiker bör också vara försiktiga då det gäller höga doser av Stevia. Steviabladen har
hög näringsdensitet, lågt kaloriinnehåll och innehåller dessutom rikligt med essentiella oljor,
vitaminer, enzymer och mineraler.
Stevia motverkar svampinfektioner och bakterier. Även vid influensa och förkylningar sägs den
ha en hjälpande effekt. Varken steviosid eller rebaudioside A orsakar karies, utan är snarare
bakteriehämmande i höga doser. Stevia minskar bildningen av plack och kan därför motverka hål i tänderna.
Steviaprodukter och marknaden
Med undantag för enstaka länder är stevia godkänt som livsmedel och/eller livsmedelstillsats i alla världsdelar utom Europa.
I Japan har Stevia använts som sötningsmedel i livsmedel under 40 år och innehar drygt 40 % av den totala
marknaden för sötningsmedel. Bladen från S. rebaudiana kan användas torkade, pulvriserade, färska,
alternativt som koncentrat i fast eller flytande form.
Godkännande av stevia som sötningsmedel
Sedan år 2005 har stevia och dess extrakt varit godkänt att användas som tillsats i djurfoder i Europa. 1
985 gjordes den första ansökan och sedan dess har flera ansökningar lämnats in, både för användande
som Novel Food och som tillsats. Alla dessa har fått avslag och några av anledningarna till att det inte
har godkänts är följande:
• det testade ämnets koncentration har varit för lågt, eller oklart specificerat
• man vet inte tillräckligt om huruvida ämnet bryts ner och absorberas av kroppen
• cancerogena effekter har visat sig hos en viss art manliga råttor (dock även bland kontrollgruppen ur samma art)
• osäkerhet om ifall de manliga fortplantningssystemen påverkas av stevia
• i allmänhet har för få studier utförts vad gäller toxicitet, cancerogena och mutagena effekter
(European Commission, 1999)
Under 2007 har ytterligare ansökningar för stevia lämnats in, både för att bli godkänt som livsmedel
och som tillsats i form av steviaglykosider och utslaget av dessa inväntas med stort intresse.
Forskning
Forskare från olika länder har kommit fram till att användandet av steviosid är helt säkert. Den
dödliga dosen är väldigt hög, 15-20 g/kg kroppsvikt. Det behövs endast små mängder av det
för användning som sötningsmedel. Steviosid är inte cancerogent utan har bl. a. visat sig minska
bröstcancer hos råttor. Absorptionen och metabolismen av steviosid har studerats hos frivilliga
människor. Studierna har påvisat att det inte tas upp av kroppen. Steviosid påverkar varken mäns
eller kvinnors fertilitet.
I en ansökningsrapport från 2007 kan man läsa att i länder där man länge har använt stevia
har inga rapporter med negativa effekter orsakade av stevia påvisats i vetenskapliga studier. Vid
låga doser har stevia visat sig vara positivt för bland annat diabetiker och överviktiga personer på
grund av att ämnena vid normalt intag inte tas upp av kroppen. I rapporten finns även sju experiment
på kycklingar/hönor, råttor, hamstrar och människor beskrivna. Enligt dessa experiment finns det
inget som tyder på att stevia varken ska påverka upptagandet av andra näringsämnen i maten eller
fysiologiska funktioner i kroppen.
Studier hos grisar och människor visar att steviol glykosider, t ex steviosid, bryts ner till fria stevioler
av bakteriefloran i tjocktarmen. Då man inte fann någon steviosid i avföringen tyder det på att bakteriefloran
bryter ner all steviosid till steviol. Fria stevioler transporteras via blodet till levern, där det omvandlas till
steviol glucuronid, som därefter förs till njurarna och utsöndras med urinen. Den höga halten steviol
glucuronid i urinen tyder på att det inte ansamlas någon steviol i kroppen och att det som finns kvar
i blodet förväntas utsöndras med urinen inom det närmsta dygnet. Både kortvariga och långvariga toxiska
studier visar på att steviol glykosid inte ska ha någon skadlig effekt på djur och människor. Steviol
liknar en grupp gibberelliner och dessa ämnen konsumerar folk dagligen utan att skadas.
I vetenskaplig litteratur finns inga mikrobiologiska, toxiska, allergiska eller näringsämnesrelaterade
problem publicerade. Inga cancerogena effekter har visat sig hos råttor, möss eller hamstrar. Efter
utförda studier föreslås ett acceptabelt dagligt intag (ADI) på 250 mg blad/kg kroppsvikt av stevia.
Detta är betydligt större mängder steviol glykosider än vad som krävs för användning som sötningsmedel.
I Belgien konsumerar man 48 kg socker/person och år. Denna mängd motsvarar 4,4 g torkade stevia
blad/dag. Denna mängd anses vara helt ofarlig att konsumera och troligtvis kommer konsumtionen av
blad att vara ännu lägre, då för höga halter stevia gör att maten smakar för sött. För att använda det som
sötningsmedel krävs endast låga doser steviosid. Fördelarna med att använda Stevia (steviosid) som
sötningsmedel är att det är stabilt, kalorifritt och upprätthåller en god munhygien (på grund av minskat sockerintag).
Referenslista
• EFSA, Food Additives (2007) tillgänglig:
https://exchange2.slu.se/owa/redir.aspx?URL=http%3a%2f%2fwww.efsa.europa.eu%2fEFSA%2f
KeyTopics%2fefsa_locale-1178620753812_FoodAdditives.htm [2007-10-08]
• Elkington, J., Hailes, J. (1999) Den nya maten, 96-101, Stockholm, Bilda förlag
• Ericson, G. G. (2006) Naturligt stevia i stället för kemiskt sukralos och aspartam, Interpellation 2006/07:184
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=63&dok_id=GU10184 [2007-09-25]
• European Commission, Opinion on Stevioside as a sweetener (1999) tillgänglig:
http://ec.europa.eu/food/fs/sc/scf/out34_en.pdf [2007-09-24]
• Flising, L.(2007) Stevia Stevia rebaudiana (Bertoni), tillgänglig:
http://www.ortabladet.com/html/aktuellt.htm [2007-09-26]
•Geuns,J.M.C.(2002)EuropeanSteviaCenter,KatholiekeUniversiteitLeuventillgänglig: http://bio.kuleuven.be/biofys/ESC/English/ESC.htm [2007-09-24]
• Kroger, M., Meister, K, Kava, R (2006) Low-calorie sweeteners and other sugar substitutes: A review of the safety
issues, Comprehensive teviews in food science and food safety, 5 (2): 35-47 2006
• Lewis, W.H., Elvin-Lewis, P.F. (2003), Medical Botany Plants Affecting Human Health, 329-334, 2nd edition,
USA, John Wiley & Sons • Rourke, K (2006), The Changing Market for Stevia, From Natural Products Insider -
2006-09-19, tillgänglig: http://www.steviainfo.com/?page=news_detail&id=32 [2007-09-24]
• Runåbergs fröer, (2007), Krydd- och medicinalväxter, Två- och flerårig, Stevia rebaudiana,
tillgänglig: http://www.runabergsfroer.se/asp/Main.asp?gid=55&kat=kryd_2_lat&id=K543 [2007-10-23]
• SLV, a) LIVSFS 2003:20 (2003) Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter om
livsmedelstillsatser, tillgänglig: http://www.slv.se/upload/dokument/Lagstiftning/2000-2005/2003_20.pdf
[2007-10-08] b) Nya livsmedel,
Regler om nya livsmedel (2007) tillgänglig:
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=16492&epslanguage=SV [2007-10-09] c)
Sötningsmedel istället för socker (2002) tillgänglig:
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=11373&epslanguage=SV [2007-09-25] d)
Tillsatser i mat (2007) tillgänglig:
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=11368&esplanguage=SV [2007-09-25]
• Sockerkriget, UR, (2006), SVT1 2006-12-17, 22:40, tillgänglig:
http://www.ur.se/vetenskap/templates/Program____22651.aspx [2007-09-24]
• Wikipedia den fria encyklopedin, 2007, Stevia, tillgänglig:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Stevia [2007-10-23]
• Zinck, O., Hallas-Møller, T. (1996) E- nummerboken, 123-125, 186-198, Stockholm, Fitnessförlaget
2010-05-20
Sov 00.30 - 07.00
(Slumrade även till ett par kassa filmer tidigare på kvällen)
07.30
Ljummet vatten och citron
08.00
Maskroste
09.00
Kaffelatte med socker
10.00
Kaffe med mjölk
13.45
Naturell ekologisk youghurt
Finax branmüsli med goji, pumpa och melon
Blåbär
Valnötter
15.00
Färskpressad juice på ½ gurka, 2 morötter och en näve alfalfagroddar
Vitaminer
17.00
Isterband med stekfett, kokt potatis och vit sås
Hallonkaka
Grönt te
19.00
Resterna från 17.00-måltiden
21.00
3 folköl
2010-05-19
Sov 02.00 - 07.00
(då Thomas ringde och ville veta vad som händer på Lost!?)
Somnade om och vaknade 09.30
10.00
Ljummet vatten med citron
10.10
Maskroste
Vitaminer
11.00
Kaffe med mjölk
12.00 - 12.35
Powerwalk + jogg
13.00
Naturell ekologisk youghurt Finax branflakes med melon, pumpa och goji Hallon + blåbär
14.00
Fänkålste Mörkröda vindruvor
15.30
Ostgratinerad pasta Carbonara med vitlöksolja
16.10
Kaffe med mjölk
Chokladkaka
19.00
Kex och brännvinost
C-vitamin
21.00
Dolmades med youghurtsås
21.30
Hallonkaka
00.00
Korvstroganoff med makaroner och ost
Hallonkaka
onsdag 19 maj 2010
Detoxmüsli
| En underbar müsli utan säd som istället är gjord på nötter, frön och torkad frukt. Müslin tar lång tid att rosta i ugnen... |
| |
| |
Ingredienser
| 1 st äpple(n) |
| 1 st apelsin(er), skalet av |
| 5 st dadlar, torkade |
| 3 msk honung |
| 1 tsk kanel |
| 1 dl solrosfrön |
| 1 dl mandel |
| 1 dl paranötter |
| 1 dl hasselnötter |
| 1 dl pumpafrön |
| 0,5 dl solrosfrön |
| 0,5 dl linfrö |
| 0,5 msk solrosolja |
Tillagning
1 plåt1. Sätt ugnen på 125 grader. Skär äpplet i bitar. Lägg äpple, rivet apelsinskal, dadlar, honung, kanel och solrosfrön i en matberedare och mixa i någon minut. Lägg massan i en stor skål
2. Lägg mandlar, paranötter och hasselnötter i matberedaren och mixa hastigt i några sekunder. Det ska vara grova bitar. Blanda nöthacket, pumpafrön, solrosfrön och linfrön med massan.
3. Smörj en ugnsplåt med solrosolja, bred ut blandningen och platta till. Sätt in i ugnen i 8-10 timmar. Ta ut plåten och bryt müslin i småbitar. Förvara i en burk med lock.
Receptet kommer från "Detox" (ICA Bokförlag) av Ulrika Davidsson.
Foto: Malte Danielsson
Gå ner i vikt med billig smalmat
Nystart, steg 1:
Gå ner i vikt med billig smalmat
Här får du tipsen, recepten och en shoppinglista med billig smalmat som på några veckor garanterat ger dig en slant över till att förverkliga makeover-drömmarna i klädskåpet.
Alla drömmer vi om att förnya garderoben och många av oss kan faktiskt tänka sig en helt ny garderob i en storlek mindre så här efter allt jul- och nyårsfestande. Det är fullt möjligt med vår billiga smalmatsplan. Lycka till önskar dietisten som också lovar att följa sina egna råd.
Smarta tips för en billig viktnedgång:
Ät fiberhavregrynsgröt med linfrön och några hackade katrinplommon + ett ägg på morgonen. Det är en billig fiberrik frukost som även ger antioxidanter och lite omega-3 fett.
Pålägg är dyrt. Äter du gröt slipper du den kostnaden. Naturell yoghurt med en bra müsli är också billigt och bra. Hoummus är ett utmärkt och billigt pålägg. Mosad avokado, blandat med kesella, örter, vitlök räcker till många mackor men håller inte så länge, max 2 dagar.
Bästa och billigaste mellanmålet är en frukt plus något som ger protein exempelvis lite osaltade nötter eller mandel (som ofta reas ut efter nyår). Lite naturell yoghurt kan också funka med hackad torkad frukt och pumpafrön.
Blir du sugen på något senare på kvällen är det smartast att äta något som inte höjer blodsockret, annars ökar fettinlagringen under natten. Ett kokt ägg och lite grönsaksplock plus några oliver funkar bra. En avokado fylld med keso och skinka eller tonfisksallad. Har du ont om tid är en näve nötter en bra nödlösning.
Satsa på att göra sallad av vitkål och morötter istället för sallad. Det är mycket billigare och ger mer fibrer och vitaminer. En pizzasallad håller sig i flera dagar.
Blötlägg och koka massor av olika bönor och linser. Gör allt på en gång och frys in i små påsar, som du sedan kan använda i sallader, soppor, grytor, salsa eller mosa ihop till en hoummus.
Gör en jättesats tomatsås som du fryser in i portionspåsar. Den kan användas till pastasås, grytbas eller utspädd till soppa.
Köp massor av frysta grönsaker i storpack. Det är riktigt billigt och bra mat som kan användas till grytor, soppor, pastasås, gratäng och som tillbehör till maten. Även frysta bär i storpack kan vara billigt, perfekt till yoghurt, gröt och dessert.
Kött är ofta dyrt. Ät mycket billig fisk istället. Exempelvis fryst sej och färsk strömming är nyttigt och gott. Om du ändå vill ha kött är det smart att köpa framdelskött, exemepelvis högrev, som blir gott i en gryta. Gör mycket och frys in.
Helstek en kyckling till fest. Krydda med valfria kryddor plus salt och stek i 170 grader, 1,5 timme i en form med ca 1 cm vatten och 1 hönsbuljongtärning. Först med bröstsidan uppåt och efter halva tiden vänds kycklingen med bröstfiléerna nedåt för att bevara köttsaft. Den blir otroligt saftig och god. Servera med ugnstekta rotfrukter. Kolla även in den billiga trerättersmenyn i högerspalten.
Helstek en lax, ett till festtips. Passa på att köpa den på extrapris och gör en billig dinkelsallad till med haricot vertes och lök. Servera med en gräddfilssås smaksatt med vitlök, dill, salt och peppar.
Gör desserter med äpplen, päron, havregrädde, nötter, kokos, havregryn, mörk choklad. Inte jättedyrt och kan bli många olika sorters efterrätter. Exempelvis en chokladpannacotta gjord på havregrädde, äppelpaj med havregrynstäcke, stekta päron med rostade nötter, små chokladbollar med kokos, en klick glass till i lagom mängd.
Drycker är dyrt, en riktig kalori och pengafälla. Satsa på vanligt vatten men lyxa till det med citron, lime eller gurkskivor. Grönt te kan du gärna dricka 3 gånger per dag. Det kan underlätta viktnedgången en aning.
Tips för skafferiet:
Det är inte den dyra festmaten som gräver störst hål i plånboken. Det är alla små ovanor till vardags som kostar mest.
Hoppa över fika och bulle, chokladkakor och snabbmat.
Ta med matlåda så ofta du kan.
Ordna knytkalas, gör gärna maten tillsammans.
Köp så lite halvfabrikat som möjligt.
Inför en soppdag och en vegodag i veckan.
Gör egna groddar av kikärter, alfalfa eller linser.
Baka eget bröd, så grovt som möjligt.
Gör egen müsli.
Dietisten: Tänk billigt!
Recept
Läsvärt
tisdag 18 maj 2010
2010-05-18
Sov 00.30 - 08.00
(drog mig till 10.00)
10.20
Varmt vatten med citron
10.35
Maskroste
Vitaminer
11.10
Naturell ekologisk youghurt
Hallon & Blåbär
Finax Branflakes med goji, melon, pumpafrön.
11.30
Chokladkaka
12.30
60 min powerwalk
13.40
Kyckling med youghurtsås (från igår)
Chokladkaka
15.00
Kaffelatte med socker
17.00
Hemmalagad pizza
Pucko
18.30
Chokladkaka
20.00
Grönt te
21.00
Hallonte
90% choklad
Röda vindruvor
22.00
Dolmades med youghurtsås
Chokladkaka (snart är den slut, då blir det sockerkaka istället ;)
01.00
Popcorn med Willys livsfarliga stekmargarin, och salt.
Ät dig snygg
Hudspecial
Ät dig snygg
Kan man äta sig snygg och hur tar man hand om sin hud på bästa sätt? Vi frågade Minna Snickars som är hudterapeut och kvalitetsansvarig på ProForma Clinic i Stockholm. Hon menar att de flesta hudproblem går att fixa.
Det finns inga hemligheter. För en fin hud behövs:
Tillräckligt med sömn.
En bra och varierad kost med lågt GI, mycket frukt och grönt och fet fisk. Viktiga ämnen är omega-3 fett, vitamin A och betakaroten, C-vitamin och zink.
Välmående! Mår du bra mår även din hud bra.
Bra hudvårdsrutiner och produkter.
Motion, gärna ute i friska luften.
Vad får huden att åldras snabbare?
För mycket sol torkar ut huden och gör den känsligare. Solning kan ge ytliga blodkärl och en förtjockning av huden vilket ger fåror, så kallad läderhud. Andra skadliga faktorer är alla typer av gifter som rökning, alkohol och droger. Stress och dåliga matvanor med mycket socker och skräpmat samt brist på motion försämrar också hudhälsan.
Får man dålig hud av ost, vin, choklad och nötter?
Det är väldigt individuellt. En del reagerar på choklad och nötter medan andra inte får besvär. För mycket mjölkprodukter kan ge milier: små vita pluppar. Testa dig fram och undvik ett livsmedel under ett par veckor för att se om det blir någon skillnad. Alkohol kan ge ytliga blodkärl. Alkisnäsan är ingen myt!
Kan man äta något för att stärka huden inför solsemestern?
Ät en varierad kost med extra mycket antioxidanter som finns i frukt och grönsaker. Se till att få i dig vitamin C och gärna lite extra betakaroten och lykopen som finns i morötter och tomater. Viktigt är också fettsyror som omega-3, omega-6 och omega-9. Omega-3 fett får du i dig från exempelvis fet fisk som lax och kallpressad linfröolja.
När man är i solen behöver huden extra mycket vatten, glöm inte att dricka regelbundet. Sol ger oss D-vitamin som är viktigt för vårt immunförsvar. Skydda dig med solskyddsfaktor och undvik solen mitt på dagen men du behöver inte gå omkring med solskydd under det mörkaste vinterhalvåret i Sverige, då finns det risk att du får för lite D-vitamin. Använd heller inte tunga solkrämer runt ögonen året runt eftersom huden är tunn och känslig, solglasögon med UV skydd är bättre.
På vilket sätt påverkar stress hudhälsan?
Om du är stressad glömmer du ofta bort att äta, hoppar över måltider, slarvar med maten, äter mer snabbmat och processad mat vilket inte 
är det bästa för huden. En del äter också mer godis, chips och annat skräp för att man inte har tid att göra ett vettigt mellanmål. Du kanske också glömmer bort att dricka tillräckligt med vatten och att sköta om din hud med ordentlig rengöring.
Många sover också dåligt eller prioriterar inte sömnen. Lägger man till ett ökat alkholintag som många stressade tar till för att minska sin stress blir det ett paket med dåliga vanor som får din hud att åldras snabbare.
Hur kan man få en torr hud må lite bättre?
Det finns många missuppfattningar vad gäller torr hud. Ofta kan det vara så att man egentligen har fet hud med yttorrhet. Du kan också få finnar för att du har för torr hud, så kallad torracne. Du kan testa att äta mer omättade fettsyror och se till att äta mycket frukt och grönt och dricka tillräckligt med vatten. Gå till en hudterapeut för att få en bedömning, råd och rätt produkter för din hud. De flesta hudproblem går att fixa med professionell hjälp.
Minnas tips på hemmagjord ansiktsvård:
Jordgubbar mosade för en uppfräschning av huden, bra för normal och fet hud.
Mosad avokado med olivolja för torr hud.
Äggvita – uppstramande för normal och fet hud, ett fint askungeknep.
Havregryn+ vatten funkar som en mild peeeling.
Gurka på ögonen medan masken verkar känns lugnande och ger klarare blick.
Marias snabba tips:
Sov minst 8 timmar per natt
Ät en bra och varierad kost med lågt GI, mycket frukt och grönt och fet fisk
Ta hand om dig, mår du och dina relationer bra mår syns det också i ansiktet. Bekymmersrynkorna blir inte lika djupa.
Minska på stressen, meditera och praktisera djupandning.
Rök absolut inte!
Sola försiktigt, se till att aldrig bränna dig!
Var sparsam med alkohol.
Sköt om din hud varje dag. Viktigt är rengöringen, rätt produkter för din hudtyp, gärna ekologiska.
Skäm bort dig själv med en välgörande behandling då och då.
Motionera 3 gånger i veckan, det ökar cirkulationen vilket är bra för huden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Fit for summer 2012
