Hjärnmat

KOLHYDRATER – kroppens bensin

BRA FÖR: Är mycket viktigt för hjärnans energitillförsel, men också för att bilda olika ämnen som är essentiella för överföringen av nervsignaler, till exempel acetylkolin som behövs för ett välfungerande minne.
FINNS I: Frukt, grönsaker, bröd, helst rågbröd eller graham, potatis, fullkornsris, pasta, müsli och gröt. En frukost som består av mestadels långsamma kolhydrater är bra, längre fram på dagen ska kolhydraternas andel av måltiderna vara lägre – pasta, fullkornsris eller potatis ska utgöra en fjärdedel av maten på tallriken.
SÅ FUNKAR DET: De bryts ner till glukos, som lätt passerar hjärn-blod-barriären. I hjärnan
celler oxideras de till koldioxid och vatten under förbränningen. Glykogenförrådet i levern försörjer hjärnan med glukos när vi inte äter kolhydrater. 50 procent av glukoset som vi får i oss går till hjärnan. Hjärnan har högst prioritet, först när hjärnans behov har tillgodosetts får resten av kroppen ta del av glukoset.

BELÖNINGSSYSTEM – minskar stress

BRA FÖR: Triggar hjärnans belöningssystem, minskar hämmande stress.
FINNS I: Kaffe (högst 3 koppar per dag). Vin (högst 75 milliliter per dag). Mörk choklad med minst 70 procents kakaohalt. Dock mycket viktigt att hålla sig till små mängder. Även små söta efterrätter är mat för hjärnan – de stimulerar också belöningssystemet – också för dem är det betydelsefullt att hålla sig till små mängder och långsam avnjutning för att få den största belöningseffekten.
SÅ FUNKAR DET: Frisätter belöningsmolekylerna, ökar dopaminhalten och serotoninhalten
i hjärnan. Förväntan har stor del i belöningseffekten, väntan och längtan ökar dopaminhalten med ungefär två tredjedelar. Om du äter något utan att längta till det först blir effekten inte lika kraftig.

ANTIOXIDANTER – skyddar hjärncellerna

BRA FÖR: Räddar cellerna från syreradikaler.
FINNS I: Blåbär, tranbär, lingon och nypon. Antioxidanterna är inte bättre eller sämre inbördes, men de arbetar tillsammans. Vi behöver därför få i oss flera sorter, vilket bären innehåller. Antioxidanterna är stabila och klarar både frysning och kokning med bibehållen effekt.
SÅ FUNKAR DET: Antioxidanterna skyddar nervcellerna från att dö, genom att förhindra att fria syreradikaler förstör cellerna. Antioxidanterna ställer sig i vägen när de fria syreradikalerna ska reagera med hjärncellerna, så de fria radikalerna reagerar i stället med antioxidanterna. De stimulerar också genetiskt bildningen av rätt sorts proteiner i hjärnan. Proteinerna är byggstenar till olika signalsubstanser.

B-12 – för nervsignalerna

BRA FÖR: Behövs för nervsignaleringen.
FINNS I: Lever, kött, fisk, skaldjur, mjölk, ost och ägg.
SÅ FUNKAR DET: Utan B-12 når inte signalerna fram som de ska.

OMEGA-3-FETTER – olja för tankemaskineriet

BRA FÖR: Vi blir mer snabbtänkta.
FINNS I: Färska valnötter (Mellan ett par stycken och en näve om dagen är en lagom mängd). Feta fiskar och skaldjur; exempelvis lax, makrill och hummer.
SÅ FUNKAR DET: Går på något sätt in i membranen och gör dem mer flexibla – antagligen bär de med sig olösliga proteiner. Exakt vad som sker är ännu inte klarlagt. När omega-3-fetterna har löst ut restprodukter och mjukat upp synapserna så går nervsignalerna fram snabbare – vi blir mer snabbtänkta. Omega-3-fetterna är också antiinflammatoriska, vilket är bra för det vanligaste sättet som nervceller dör på är när nervändar inflammeras.

Av Stefan Ljung

Publicerat 9 mars 2010