Stevia.se

Stevia rebaudiana
Stevia rebaudiana är en växt som kan användas som ett sötningsmedel med naturligt ursprung
som varken innehåller kalorier eller påverkar tänderna.

Beskrivning
Det finns uppskattningsvis 280 olika arter av Stevia, varav Stevia rebaudiana är den art som fått
störst uppmärksamhet för sina sötande egenskaper. Stevia rebaudiana hör till familjen Asteraceae,
de korgblommiga växterna. Växten kallas även sötflockel, sockerplanta och honungsplanta.
Stevia kan bli mellan 40 och 100 cm hög.

Odling
S. rebaudiana är perenn, men inte härdig i Sverige. Växten har ytliga rötter, som tränger ned
mellan 15 och 25 cm i jorden. Stevia växer vild på höglandet, på ca 4000 m höjd, mellan Paraguay
och Brasilien. På hösten vissnar de ovanjordiska delarna av plantan ned. I Sverige odlas den
som annuell, men den kan även övervintras på en sval plats. Stevia kan förökas både generativt
och vegetativt. Sticklingar är relativt lätta att rota.

S. rebaudiana kan trivas i ett soligt likväl som i ett halvskuggigt läge. Plantan får inte torka eller
ha för blött, utan trivs bäst då jorden håller en jämn fuktighet. Växten ska vattnas sparsamt under
vintern. Stevian behöver inte speciellt näringsrik jord. Kommersiella odlingar finns i Paraguay,
Brasilien, Uruguay, Israel, Centralamerika, Kina och Thailand.

Historia
Denna växt som har sitt ursprung i norra delarna av Sydamerika, Brasilien och Paraguay, har
i över 1500 år använts av Guaranay- indianerna som sötningsmedel, medicinalväxt och medicin.
Till Europa kom stevian från Sydamerika med spanska erövrare redan under 1500- talet.

År 1887 gavs en botanisk beskrivning av S. rebaudiana, av en biolog hemmahörande i
Paraguay. Dr Moises S. Bertoni. Att växten innehöll ett flertal ”sötningsmedel” rapporterades år 1908.
Det var först år 1931 som de två franska kemisterna, R. Lavielle och M. Bridel lyckades
kristallisera steviosid och rebaudiosid som är två av glykosiderna som ger växten dess söta smak.

Användning och egenskaper
Stevia kan användas som alternativ till socker och syntetiska sötningsmedel. Accepterat dagligt
intag (ADI- värdet) är 7,9 mg/kg, per dag, men högre doser rekommenderas inte. Steviosid, som utgör
huvudkomponenten i Stevia anges vara 300 gånger sötare än socker. Torkade blad av Stevia är ungefär
18-45 ggr. sötare än socker.

Stevian innehåller inga kalorier, är helt naturlig, värmestabil, är inte cancerframkallande, inte
beroendeframkallande och är säker att använda även för diabetiker, då den inte påverkar blodsockret.
S. rebaudiana har visat sig ha en blodtryckssänkande effekt, som vid mycket hög dos kan vara för
kraftig och diabetiker bör också vara försiktiga då det gäller höga doser av Stevia. Steviabladen har
hög näringsdensitet, lågt kaloriinnehåll och innehåller dessutom rikligt med essentiella oljor,
vitaminer, enzymer och mineraler.

Stevia motverkar svampinfektioner och bakterier. Även vid influensa och förkylningar sägs den
ha en hjälpande effekt. Varken steviosid eller rebaudioside A orsakar karies, utan är snarare
bakteriehämmande i höga doser. Stevia minskar bildningen av plack och kan därför motverka hål i tänderna.

Steviaprodukter och marknaden
Med undantag för enstaka länder är stevia godkänt som livsmedel och/eller livsmedelstillsats i alla världsdelar utom Europa.

I Japan har Stevia använts som sötningsmedel i livsmedel under 40 år och innehar drygt 40 % av den totala
marknaden för sötningsmedel. Bladen från S. rebaudiana kan användas torkade, pulvriserade, färska,
alternativt som koncentrat i fast eller flytande form.

Godkännande av stevia som sötningsmedel
Sedan år 2005 har stevia och dess extrakt varit godkänt att användas som tillsats i djurfoder i Europa. 1
985 gjordes den första ansökan och sedan dess har flera ansökningar lämnats in, både för användande
som Novel Food och som tillsats. Alla dessa har fått avslag och några av anledningarna till att det inte
har godkänts är följande:

• det testade ämnets koncentration har varit för lågt, eller oklart specificerat
• man vet inte tillräckligt om huruvida ämnet bryts ner och absorberas av kroppen
• cancerogena effekter har visat sig hos en viss art manliga råttor (dock även bland kontrollgruppen ur samma art)
• osäkerhet om ifall de manliga fortplantningssystemen påverkas av stevia
• i allmänhet har för få studier utförts vad gäller toxicitet, cancerogena och mutagena effekter
(European Commission, 1999)

Under 2007 har ytterligare ansökningar för stevia lämnats in, både för att bli godkänt som livsmedel
och som tillsats i form av steviaglykosider och utslaget av dessa inväntas med stort intresse.

Forskning
Forskare från olika länder har kommit fram till att användandet av steviosid är helt säkert. Den
dödliga dosen är väldigt hög, 15-20 g/kg kroppsvikt. Det behövs endast små mängder av det
för användning som sötningsmedel. Steviosid är inte cancerogent utan har bl. a. visat sig minska
bröstcancer hos råttor. Absorptionen och metabolismen av steviosid har studerats hos frivilliga
människor. Studierna har påvisat att det inte tas upp av kroppen. Steviosid påverkar varken mäns
eller kvinnors fertilitet.

I en ansökningsrapport från 2007 kan man läsa att i länder där man länge har använt stevia
har inga rapporter med negativa effekter orsakade av stevia påvisats i vetenskapliga studier. Vid
låga doser har stevia visat sig vara positivt för bland annat diabetiker och överviktiga personer på
grund av att ämnena vid normalt intag inte tas upp av kroppen. I rapporten finns även sju experiment
på kycklingar/hönor, råttor, hamstrar och människor beskrivna. Enligt dessa experiment finns det
inget som tyder på att stevia varken ska påverka upptagandet av andra näringsämnen i maten eller
fysiologiska funktioner i kroppen.

Studier hos grisar och människor visar att steviol glykosider, t ex steviosid, bryts ner till fria stevioler
av bakteriefloran i tjocktarmen. Då man inte fann någon steviosid i avföringen tyder det på att bakteriefloran
bryter ner all steviosid till steviol. Fria stevioler transporteras via blodet till levern, där det omvandlas till
steviol glucuronid, som därefter förs till njurarna och utsöndras med urinen. Den höga halten steviol
glucuronid i urinen tyder på att det inte ansamlas någon steviol i kroppen och att det som finns kvar
i blodet förväntas utsöndras med urinen inom det närmsta dygnet. Både kortvariga och långvariga toxiska
studier visar på att steviol glykosid inte ska ha någon skadlig effekt på djur och människor. Steviol
liknar en grupp gibberelliner och dessa ämnen konsumerar folk dagligen utan att skadas.

I vetenskaplig litteratur finns inga mikrobiologiska, toxiska, allergiska eller näringsämnesrelaterade
problem publicerade. Inga cancerogena effekter har visat sig hos råttor, möss eller hamstrar. Efter
utförda studier föreslås ett acceptabelt dagligt intag (ADI) på 250 mg blad/kg kroppsvikt av stevia.
Detta är betydligt större mängder steviol glykosider än vad som krävs för användning som sötningsmedel.
I Belgien konsumerar man 48 kg socker/person och år. Denna mängd motsvarar 4,4 g torkade stevia
blad/dag. Denna mängd anses vara helt ofarlig att konsumera och troligtvis kommer konsumtionen av
blad att vara ännu lägre, då för höga halter stevia gör att maten smakar för sött. För att använda det som
sötningsmedel krävs endast låga doser steviosid. Fördelarna med att använda Stevia (steviosid) som
sötningsmedel är att det är stabilt, kalorifritt och upprätthåller en god munhygien (på grund av minskat sockerintag).

Referenslista
• EFSA, Food Additives (2007) tillgänglig:
https://exchange2.slu.se/owa/redir.aspx?URL=http%3a%2f%2fwww.efsa.europa.eu%2fEFSA%2f
KeyTopics%2fefsa_locale-1178620753812_FoodAdditives.htm [2007-10-08]
• Elkington, J., Hailes, J. (1999) Den nya maten, 96-101, Stockholm, Bilda förlag
• Ericson, G. G. (2006) Naturligt stevia i stället för kemiskt sukralos och aspartam, Interpellation 2006/07:184
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=63&dok_id=GU10184 [2007-09-25]
• European Commission, Opinion on Stevioside as a sweetener (1999) tillgänglig:
http://ec.europa.eu/food/fs/sc/scf/out34_en.pdf [2007-09-24]
• Flising, L.(2007) Stevia Stevia rebaudiana (Bertoni), tillgänglig:
http://www.ortabladet.com/html/aktuellt.htm [2007-09-26]
•Geuns,J.M.C.(2002)EuropeanSteviaCenter,KatholiekeUniversiteitLeuventillgänglig: http://bio.kuleuven.be/biofys/ESC/English/ESC.htm [2007-09-24]
• Kroger, M., Meister, K, Kava, R (2006) Low-calorie sweeteners and other sugar substitutes: A review of the safety
issues, Comprehensive teviews in food science and food safety, 5 (2): 35-47 2006
• Lewis, W.H., Elvin-Lewis, P.F. (2003), Medical Botany Plants Affecting Human Health, 329-334, 2nd edition,
USA, John Wiley & Sons • Rourke, K (2006), The Changing Market for Stevia, From Natural Products Insider -
2006-09-19, tillgänglig: http://www.steviainfo.com/?page=news_detail&id=32 [2007-09-24]
• Runåbergs fröer, (2007), Krydd- och medicinalväxter, Två- och flerårig, Stevia rebaudiana,
tillgänglig: http://www.runabergsfroer.se/asp/Main.asp?gid=55&kat=kryd_2_lat&id=K543 [2007-10-23]
• SLV, a) LIVSFS 2003:20 (2003) Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter om
livsmedelstillsatser, tillgänglig: http://www.slv.se/upload/dokument/Lagstiftning/2000-2005/2003_20.pdf
[2007-10-08] b) Nya livsmedel,
Regler om nya livsmedel (2007) tillgänglig:
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=16492&epslanguage=SV [2007-10-09] c)
Sötningsmedel istället för socker (2002) tillgänglig:
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=11373&epslanguage=SV [2007-09-25] d)
Tillsatser i mat (2007) tillgänglig:
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=11368&esplanguage=SV [2007-09-25]
• Sockerkriget, UR, (2006), SVT1 2006-12-17, 22:40, tillgänglig:
http://www.ur.se/vetenskap/templates/Program____22651.aspx [2007-09-24]
• Wikipedia den fria encyklopedin, 2007, Stevia, tillgänglig:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Stevia [2007-10-23]
• Zinck, O., Hallas-Møller, T. (1996) E- nummerboken, 123-125, 186-198, Stockholm, Fitnessförlaget